Apmel Goosson: jag funderar ofta på att skita i bloggen och SL
Kandinsky Beaumont: Tycker det vore hemskt tråkigt om du la ner bloggen, den fyller en enormt viktig funktion.
Apmel Goosson: jaja..jag kämpar på
This blog is a proud reciever of a lifetime achievement award from The Bock McMillan Art Foundation
(a part of the BMcM Corporation)
8 kommentarer:
Kan bara tala för mig själv men är inte veckan "före semestern" tiden då man önskar allt och alla åt helvete? -Alla är tröttsamma osv
-Vilket visar att man behöver semester.
"-Stäng p.g.a Sol" kanske är hälsosamt även när det gäller bloggar.
(hoppas jag inte skapar drama nu)
Skriftställaren bör även bl a ställa sig frågorna "Vilken funktion har syre?" och "Vilken funktion har livsglädje?".
Självklart ska du inte skriva en blogg om du inte känner, tror märker att du tillför något för någon och att den inte fyller behov hos vare sig dig själv eller andra.
Min uppfattning är dock att du och din blogg behövs i både SecondLife och i Blogosfären, att den fyller en unik plats och att du har en otroligt meningsfull roll att fylla.
Om du ska fortsätta med SecondLife eller inte (och det är den viktigaste frågan eftersom det ju var det som kom först) är en otroligt privat fråga som du måste ta ställning till utfrån dina personliga behov och omständigheter.
Man får lov att gå vidare i livet, även om det skapar en del uppbrott och upprördhet, men täbk igenom noga först och, för fan, försvinn inte bara utan att ta avsked av oss!
Kramar bosom buddy!
Jag har själv mina up & downs då det gäller Second Life och bloggar så att någon funderar på hur det ska vara i framtiden kan jag förstå.
När det gäller din blogg är den unik i sitt slag när det gäller svenska SL. Du skriver om kultur och vetenskap, oftast ur SL-perspektiv, och därför blir det ett "hål" om din blogg försvinner.
Det kanske räcker med några "semesterveckor" från Second Life?
För något år sedan var jag trött på Second life och nätet. Jag stängde ner min avor och slutade logga in och skriva.
Efter ett tag började jag verkligen sakna min virtuella värld. Och mina avor.
Det fick mig att börja undra över vad SL egentligen är och hur det påverkar mig. Varför kände jag en saknad över något som många tycker är ett tramsigt spel.
SL är inte teknik utan ett jättelikt socialt experiment. Det här är bara en början på på en teknologi som kommer förändra vår syn på oss själva och världen.
Det skulle vara tjänstefel för mig som konstnär att inte delta och utforska det okända.
Jag fick en välbehövlig paus och samtidigt en bättre förståelse för mig sälv och vad jag gör. Min avor fanns kvar och jag har även adderat en med mitt eget namn som nu finns i SL.
När teknik babblet och idioterna blir för mycket brukar jag tänka på vad jag egentligen gör i SL.
NEJ! Inte du också!
-Apmel behövs om sanningen ska fram!
Din blogg är nog den jag skulle sakna allra mest.
Jag ställde mig ungefär samma fråga efter att ha bloggat ett drygt år.
Frågade mig själv; -Behöver jag blogga flera gånger om dagen?-Nej!
-Behöver jag blogga sju dar i veckan? -Nej 5 räcker mer än väl.
-Behöver jag blogga 5 dar i veckan när jag är RL-ledig? -Kollade hur läsarsiffrorna, nej det behöver jag inte.
Håller med Sjöfn, Ta semester från bloggen och SL. Det planerar jag.
SL och blogg ska vara roligt inte ett tvång. Det blir ännu roligare att läsa efterlängtade Apmeliania. :)
Hehe, nu fick du litet.
Och Annas synpunkt om tjänstefel tycker jag gäller oss alla som är djupt intresserade av nätets utveckling och möjligheter.
Och jag håller med Zero om det viktiga och unika med din blogg. Lägger till att den också blandar högt och lågt på ett sätt som är ytterst stimulerande.
Så för oss som tänker släpa oss igenom också denna sommar i sl förbjuder dig uttryckligen att stänga dörren till din blog.
Vi vet var du bor. Och då kan det hända att en armé avatarer en dag står nedanför din balkong och kräver dig på urlar, skvallerbilder och filosofiska utläggningar.
Vad ska grannarna säga???
Så vi som tänker... osv
menar jag förstås
"Vi vet var du bor. Och då kan det hända att en armé avatarer en dag står nedanför din balkong och kräver dig på urlar, skvallerbilder och filosofiska utläggningar.
Vad ska grannarna säga???"
Hehe, denna fråga, eller snarare förskräckta undran, har alla vi som växt upp i en svensk småstad fått med modersmjölken. Det var därför jag sökte mig till storstaden och (trodde jag) anonymiteten.
Det är väl bara att inse att Apmel vuxit min primatar över huvudet. Tack alla för alla vänliga ord!
Skicka en kommentar