"Gatans ljus vittnade om värme och trevnad, likt många små heta lågor i ett upplyst julbordslandskap. Utan att bry sig om den råa kylan i rummet kröp han ihop på sängen. Lakanen kändes fuktiga, en lagrad kyla som långsamt kröp igenom kläderna, alldeles som om han legat ute i markerna. Som de höstar då de legat i tält under någon långferie från läroverket, efter att de tagit sig ut ur staden hela den långa vägen genom Berlins sotiga förstäder med tåg, Ba-bels-berg, hjulen slamrande och krängande över en regnvåt räls. I kortbyxor trots att hösten redan var långt på väg. Han mindes huden, knottrig och blå av kyla. Stärkande och karaktärsdanande som herr Schiller, skolans stubbklippta ungdomsledare sa. En värld som lämnats kvar, intakt så länge han inte vände sig om och såg tillbaka i verkligheten. Han tyckte om att tänka sig att hans vänner fortfarande bodde kvar på samma gata, gjorde samma saker med vardagens krävande trevnad och underbara förutsägbarhet - drack te eller kaffe i stora koppar på morgonen för att sedan ge sig iväg med de bruna skolväskorna slängande i remmar efter ryggen, en vandring genom den vaknande stadens gator, morgonsolen som ett svävande gult dis i Berlins sotiga luft. Apelsinmoln. Och en doft av mörkrostat kaffe, öl, kattpiss. Han kände varje krök och vinkel i den mörka schackmönstrade trapphallen, hur det luktade sur kålsoppa utanför portvaktens dörr på nedre botten, de dämpade hammarljuden från skomakarverkstaden inne på gården, klinket från lillasysters pianoövningar. Ett ostämt piano och systerns ilskna anslag över tangenterna. Fünf leichte Übungen für das Klavier..."
Ur Imago av Eva-Marie Liffner
Kandinsky Beaumont: tror jag ska sova här i natt friskt o skönt
2 kommentarer:
Läs "Drömmaren och Sorgen" av Liffner.
/Sofie Snowbear
Tack för tipset Sofie!
Skicka en kommentar