Apmel blir förbannad

Efter att ha tillfredsställt suget efter Second Life till lagom nivåer loggade Apmel ut i tisdags kväll bara för att på onsdagmorgonen mötas av ett felmeddelande vid inloggningen som gick ut på att hans inventarie i Second Life inte kunde kopieras till den nya snabbare databasen varpå inloggningen misslyckades. Apmel blev förvirrad då han inte valt att göra den valfria uppgraderingen som det flaggades för vid inloggningen kvällen innan. Nåväl, han fick väl göra den nu. Förvirringen övergick i ilska när det inte hjälpte.

Nu halvtannat dygn senare kan Apmel fortfarande inte komma in till sitt kära Second Life. Support svarar inte. Den officiella bloggen där felet till slut uppmärksammades verkar tro att problemet är löst. En lustighet i Second Life är att Apmel kan se att felet inte drabbat flera av dem han har kontakt med in world. Meddelanden til Apmel in world vidarebefordras nämligen till den vanliga eposten. Och nu gör Apmel den olustiga upptäckten att det inte går att svara på dessa via eposten tillbaka in i Second Life.

Det är som om Apmel satt i fängelse och breven han skickar som svar på brev han fått i fängelset försnillas av fängelseadministrationen. Så skulle det inte behöva vara om inte alla (nästan) i Second Life vore så förbannat måna om att inte kunna identifieras på den vanliga webben. Ska Second Life ta fart måste folk våga vara öppna.

Just nu är Apmel förbannad och nedstämd. Om någon in world vän skulle råka läsa det här så hör gärna av er!

Apmel är tillbaka

Second Life är beroendeframkallande och jag är förtjust i min avatar. Efter något drygt dygns bortvaro känns det som om Apmel missat väsentligheter. Som bara det att det ryktas om att Svenska Skatteverket bjuder på skumpa om man hänvisar till Second Life!

Denna blogg börjar också få en viss, om än obetydlig, uppmärksamhet in world. Apmel har fått uppmaningen att det är så dags i hans utveckling i Second Life att skaffa sig en partner... Kan man förälska sig i en avatar? Vem är ens avatar? Är det jag själv?

Till en viss del. En del skulle kanske säga till en större del. Då menar jag att avataren kan utveckla sidor som kanske inte är lika lätta att utvecka IRL. Nog är jag filosofiskt lagd (och har fått förslag om att hålla föreläsningar som filosofisk avatar) men som avatar i Second Life är det egentligen omöjligt att inte bli intresserad även av konst, design och arkitektur.

Finsk noise metal musik passade emellertid bättre i bilen än avatarliv. But now I'm back!!

Apmel plaskar och tänker

Sedan Apmel skaffade sig en inomhuspool har han kämpat med en bekväm lösning på problemet att kunna plaska där naken (har man skaffat sig könsdetaljer vill man ju kunna njuta av dem ifred på "hemmaplan") utan insyn från grannarna. Glädjen är en liten "ö" och Apmels tomt ligger i mitten.

Samtidigt är det rogivande att ligga i poolen och se ut på de vackra omgivningarna genom de stora, mycket stora, fönstren. Lösningen blev speciell för Second Life. Här går det nämligen, upptäckte Apmel, att ha genomskinliga glas på innerväggarna samtidigt som man har helkaklat på utsidan. Det bästa av två världar!

Egentligen går Apmels tankegångar åt tre världar för närvarande. Som IB Agent planerar han en kampanj där Indexkompaniets böcker finns tillgängliga samtidigt såväl i Second Life som på webben och i tryck! Detta är desto mer passande som den typ av installation som Second Life Modern Dance Theatre nyligen utförde, där in world och real world blandas, kan kallas multiversell - och Indexkompaniets hela utgivning kretsar kring tankar om multiversum. Svenska tankar om multiversum i multiversum skulle kunna bli IB agenternas slogan.

Ett njutbart exempel på multiversum är för Apmel att kunna ligga i sin pool och titta på riktiga filmer som överförts till ett webbformat för rörliga bilder som Apmel i sin tur se på sin nyinköpta plattbildsteve i Second Life.

Apmel filmar

Apmel har nu rest närmare hundra timmar och tittat ungefär lika många "öar" på Second Life och träffat över 1200 avatarer. Han har börjat lära sig SPRÅKET, det gemensamma för de över fyra miljonerna avatarer nedstigna från jordens alla hörn, Linden Scripting Language, ett programmeringsspråk som ser ut som de brukar men inte liknar nåt annat egentligen.

En upptäckt av ett annat slag har varit att hela miljön inworld kan fungera som en scen för att spela in machinimafilmer med ljud och allt som man kan dela med sig av till folk som inte har någon avsikt (tror dom) att stiga ner i den världen själva. På den här länken kan ses ett slumpmöte mellan Apmel och två andra avatarer på "ön" Second Sweden: http://www.badongo.com/vid/315837 . Men Apmel fick blodad tand och skaffade på sig en utrustning som gör att man kan göra planerade åkningar (och därmed ta om scener), som på denna scen från Apmels och Indexkompaniets inworldkontor: http://www.badongo.com/vid/315843 .

Från högt till lågt

Apmel lär sig nya saker hela tiden. Från högt till lågt. Till det höga hör definitivt att det finns "bosättningar" över den nivå som avatarerna normalt kan ta sig upp till flygande. För att k0mma högre krävs en så kallad flight booster. Av egen kraft kan Apmel flyga uppåt en 500 meter upp i luften. "Bosättningar" högre upp ( i Second Life kan även byggnader "hänga" i luften) kräver en flight booster att nå. På den här höga nivån kan man vara låg nog att undkomma landavgifter.

Med en flight booster kan man "dyka" upp i himmelen. Apmel nådde ca 15000 meter upp innan han tröttnade och återvände till det "jordiska". Utomjordiskt på ett annat sätt var en installation med dansare från Second Life Modern Dance Theatre, en dansgrupp bildad av arkitekter vid KTH i Stockholm tillsammans med Moderna Dansteatern. Installationen gick av stapeln i fredags kväll med "live"-bilder på människor som på plats IRL kunde se dansarna som i form av avatarer dansade på en scen in-world som projicerades på stora skärmar IRL. Allt kunde vi avatarer som satt på plats in-world vara en del av. Någon i avatarpubliken som pratade med en teveproducerande annan avatar på plats sa att webben kunde slänga sig i väggen, från och med nu var det detta gränsnsitt som gällde.

Apmel har förövrigt på just webben gjort en djupdykning. Det handlar om en hemsida där man kan köpa en plug-in till Second Life som gör att din avatar ser rakt igenom andra avatarers klädsel. Den lanseras under det något låga mottot att bröstvårtor är allas egendom...

Apmel lever farligt

Apmel prövade lyckan som DJ på en klubb i helgen. Det blev mest DeepHouse och Classic. I Second Life kan man ofta lära sig saker enbart genom att klicka på något. Apmel kunde således helt plötsligt klara av en stilig moonwalk efter ett klick på diskoboll. Problemet var att stänga av den. Den svenska avundsjukan frodas uppenbarligen även i Second Sweden där Apmel anlagades för att inte vilja dela med sig av gångarten (vilket han inte visste hur man gjorde) och att vilja ha den för sig själv (för att få alla tjejer för sig själv). Det slutade tyvärr med att Apmel blev nerknuffad från en hög bro med en tillönskan om dödlig utgång. Underligt nog den andra gången i Second Sweden som Apmel blivit hotad "till livet". Den första gången av en pistol i nacken. På några andra platser i Second Life har detta inte hänt (och allt vapeninnehav är nu förbjudet på Second Sweden).

Att dö (fredligt) i Second Life är förövrigt på sina håll förvandlat till en social tillställning. Det hålls Die-ins!!